Jag glömde ju berätta om när jag red en galoppör i England!

Det är nämligen såhär att min mammas bror och mina två kusiner bor i England. Deras mamma var min gudmor och hennes svåger är i sin tur en stor galopptränare i England. Han heter Gerard Butler och driver ett stall i Newmarket, som alltså är en historisk galoppstad (ni kanske känner igen namnet från Horseware-täckena, sånna med stripes).

Jag har varit hos mina kusiner många gånger och för ca tre år sedan när jag var där så besökte vi även the Butlers i Newmarket. Jag kommer jättebra överens med Gerard och han erbjöd mig att få testa en galopphäst – vilket man såklart inte tackar nej till!

Hästen jag fick rida heter Nayyir och har varit i den absoluta galopptoppen. Många vinster och stora framgångar, bland annat var han tvåa i det prestigefyllda Dubai World Cup, som är det tävlingen som har högst prissumma i hela världen. . När jag red honom så tror jag att han var nio år, alltså inte en gammal häst i vårat sätt att se på det men ”pensionerad”. Men han står fortfarande kvar hos Gerard då han är en av Gerards favoriter under alla år och han använder honom som hjälphäst vid träningar osv.

När jag skulle rida så var jag i stallet klockan fem på morgonen. De startar träningen väldigt tidigt kan jag säga! Jag fick rida Nayyir tillsammans med ett gäng andra jockeys på hästar som var i träning hos Gerard. Det var väldigt mycket skritt och trav för att värma upp hästarna ordentligt. Eftersom att det finns ca 60 galoppstall i Newmarket så är det väldigt taimat på banorna, vem som har vad vid vilka tider. När vi väl skulle göra själva galopparbetet red vi uppför den kända ”Warren Hill” som alltså är en lång lång backe. Det var väldigt dimmigt sådär tidigt på morgonen och man såg inte mer än några meter framför sig. De andra jockeyerna bara drog iväg i full fart och Nayyir hängde med. Det gick så sjukt ***** fort så det var helt otroligt. Helt ärligt talat så var jag fullständigt livrädd första gången, jag hade absolut ingen aning om hur jag skulle få stopp på hästen när det var dags för det. Men det gick bra även det och vi red sedan ner en gång till och så fick jag hänga på ett gäng till uppför igen då Nayyir ändå inte var under träning. Då var det bara jätteroligt, för då var jag inte så rädd längre, haha.

Helt enkelt så var det en otrolig upplevelse. Att få prova på en häst som Nayyir, som verkligen är (var) en av världens snabbaste hästar var helt fantastiskt. Det är få förunnat!

Nayyir

EM med Lillen -09

är när mina stövlar gick sönder precis innan jag skulle starta i Globen! Fick spörta upp till annexet med full utstyrsel, köpa ett par tretorn och springa ner igen.  Det var förresten mina första tretornstövlar jag fick då!

Stressigt var det men det gick ju bra ändå!

(Appropå att lägga upp samm bilder, undrar hur många gånger jag lagt upp den här filmen!? Men den är så bra för att den är proffsfilmad!)

Angående förra inlägget så kanske jag ska starta en ny katergori? "Något/någon jag aldrig glömmer..." kan vara en stor tävling, något pinsamt som hänt, en fin häst osv. Yes, jag gör det!

är när jag debuterade Msv B med Lillen. Vi var felfria. Red avd.B då han var sex år. Det roliga, vilket jag tyckte var hemskt då, var att den som vann den "riktiga" klassen fick 2000 g Marabou choklad. Den som vann hade 8 fel, i grundomgången! Jag hoppade avd b, var felfri och hade dessutom extra hinder då dom la till några för ungponnyerna. Så jag tyckte att det var väldigt jobbigt att jag inte fick chokladen...



Haha, kom på att det var på Marabou-hindret jag ramlade av i Falsterbo. Pinsammaste i mitt liv, kommer nog för evigt bli mobbad för det! Marabou kanske inte är min grej after all.